jossakossa

Vi bestämde oss för att fira vår ett års dag lite på lördagen med. Det gjorde vi genom att ta en tripp till Kisa för att åka skidor. Jag har aldrig stått på ett par skidor tidigare och var lite nervös och uppspelt för hur det skulle gå. Vi givk upp tidigt och fick med oss allt, sedan bar det iväg.
När vi kom fram o jag ser hur branta backarna är får jag en chock! Jag bara stirrar på backarna med stora ögon och utbrister: Nej, jag ångrar mig, nu åker vi hem igen!



Min snygging <3

Men så blev det inte. Vi lyckades få på oss skidorna utan några större bekymmer och satte oss i liften. Jag vågade inte åka eda upp så vi stannade en bit upp i backen bara. Det var läskigt bara de kan ja säga. Usch, vad högt det var. Jag kunde inte stå still så ramlade stup i ett (detta var när vi stod still i backen). Jag lyckades inte få stopp på skidorna och försökte hålla emot med stavarna. Till en början gick det rakt ned för mig, jäklar vad snabbt det gick! Det visade sig att  man inte skulle göra så. Jag blev irriterad skrev på E att jag inte kunde och ville inte mera. Småbarnen stirrade bara på mig när jag låg förbannad i backen, medan de satt på liften på väg uppåt.


Jag i backen :)


Tillslut lyckades jag få grepp på hur man skulle göra och E tyckte att vi skulle prova enda upp ifrån backen. Och det gick väl bra första gången. Då tkte jag att det var riktigt roligt. Men andra gången vi skulle åka uppifrån.. Då hände det..

Jag föll på något konstigt sätt, för jag minns inte hur, slog i huvudet. Tror dock att det var framåt så jag slog kullerbytta. Skrapade upp näsan och fick otroligt ont i vänster armen. Det kom fram en sjukvårdare till oss och frågade hur det gick, just då tkte jag att det kändes inte så farligt. Vi tog oss ned, åkte skidor ned, och sate oss på en bänk. Då det inte blev bättre i armen pratade vi lite med sjukvårdaren.
Jag ville inte åka mer, så vi  begav oss hemåt.

När inte armen hade blivit bättre framåt eftermiddagen bestämde vi oss för att åka till akuten. Mamma och Eric följde med. Där fick vi sitta ett tag och de sa att jag skulle röntka armen. Efter 3 timmar sa de att armen inte hade någon spricka utan att jag hade fått en stoor smäll och troligen stukat armen. Vilken lättnad det var! Men får inte bära tunga saker med den, eller rättare sagt jag kan inte bära tunga saker. Hoppas att det blir bättre till påsklovet, då vi ska till fjällen..

Idag känns ungeför som igår i armen, men känner också av träningsverken i hela kroppen.. Inte så skönt. Har haft ont i huvudet också, så balträning var inte så smart när jag inte kan hålla upp armen, därför blev det inte det för oss idag. Jag har slappat mest och tittat på Heroes.
Har precis gjort klart näringsläran och nu har jag kommit på ett sätt då det inte gör ont att skiva på tangentbordet, efter jag var klar med uppsattsen...

Nu ska ja sova.

PUSS O KRAM